
Fetmakirurgi
Revisionskirurgi
En ny operation för patienter som går upp i vikt igen eller slutar gå ner i vikt efter en fetmaoperation.
På den här sidan
Revisionskirurgi i Turkiet
Vad är revisionskirurgi och vem görs den på?
Fetmakirurgi (bariatrisk kirurgi) räknas i dag som en rationell och effektiv metod för att behandla fetma, sjuklig fetma samt superfetma och hyperfetma. Kirurgiska ingrepp som anpassas efter personens livsstil, matvanor och andra sjukdomar är ett tillförlitligt sätt för patienten att ta steget mot ett hälsosamt liv med god livskvalitet.
Som vi alltid säger är syftet att ge patienten ”nya vanor” efter operationen. Matvanorna behöver förändras i grunden, och fysisk aktivitet behöver bli en del av vardagen.
Ibland går det inte som förväntat. Det är då revisionskirurgi blir aktuell.
Även om risken är liten vid alla fetmaoperationer finns det en möjlighet att man går upp i vikt igen. Om patienten går upp den vikt hen har gått ner, eller om viktnedgången avstannar, kan ett andra kirurgiskt ingrepp få viktnedgången att komma i gång igen. Alla sådana andra ingrepp kallas revisionskirurgi.
Vilka patienter kan få revisionskirurgi?
Revisionskirurgi kan göras på alla patienter som tidigare har genomgått en fetmaoperation, oavsett metod, och som har gått upp i vikt igen eller inte har gått ner tillräckligt. Metoden skiljer sig dock från patient till patient. Alla metoder passar därför inte alla patienter. Alla dessa ingrepp kan också göras med laparoskopisk teknik (titthålskirurgi).
När bör revisionskirurgi göras?
Efter fetmaoperationen bör behandlingen planeras utifrån när besvären och problemen uppstår och hur stora de är. Alla patienter med problem rekommenderas naturligtvis inte en revision direkt. Först bör de bakomliggande orsakerna till problemet utredas, både anatomiska och funktionella faktorer och, förstås, faktorer hos patienten själv, och man bör kontrollera om problemet kan rättas till utan kirurgi.
Särskilt efter gastric bypass ser vi att den vanligaste orsaken till viktuppgång är att patienterna inte kan sluta äta socker. Orsaken är att dumpningssyndromet oftast går över med tiden. När dessa patienter undersöks är det vanligt att magfickan har förändrats i form. Ändrade matvanor fungerar ofta dåligt hos dessa patienter. För att få varaktig kontroll över problemet blir det nödvändigt att i första hand överväga en kirurgisk korrigering. Hos dessa patienter gör vi oftast en revision till duodenal switch.
Vem utför revisionskirurgi och var?
Revisionsoperationer är mycket specialiserade och kräver stor erfarenhet och skicklighet. Läkaren och enheten som utför ingreppet bör helst uppfylla alla följande krav.
Lång erfarenhet av laparoskopisk kirurgi (minst 2000 laparoskopiska operationer, varav minst 1000 fetmaoperationer)
Att kunna utföra alla typer av fetmaoperationer
Att kunna göra endoskopiska bedömningar och ingrepp och ha en fullt utrustad endoskopienhet
Att ingreppet görs på ett fullt utrustat sjukhus där alla berörda specialiteter och intensivvård finns.
Hindrar sjukdomar som diabetes, astma och högt blodtryck revisionskirurgi?
Tvärtom, det är sjukdomar som orsakas och förvärras av fetma. De är inte ett hinder för operation utan ett skäl till den.
Hur förbereder man sig inför revisionskirurgi?
Först och främst behöver man få detaljerad information om patientens tidigare operation. Det bör finnas en epikris över operationen och sjukdomarna. Gastroskopin bör helst göras av den läkare som ska utföra operationen. Utöver gastroskopi kan det hos dessa patienter också behövas röntgen med bariumkontrast, datortomografi av buken med kontrastmedel eller magnetkameraundersökning med kontrastmedel för att bättre förstå de anatomiska förändringarna efter den tidigare operationen.
Utöver datortomografin görs följande prover och undersökningar före operationen på varje patient, precis som om det vore den första operationen: blodkemiska prover, blodstatus, hormonprover, hepatitprover, ultraljud av hela buken, gastroskopi (med narkosläkare), EKG (hjärtröntgen), lungröntgen, lungfunktionstest, arbetsprov och EKO (elektrokardiografi). Efter alla dessa prover görs de nödvändiga bedömningarna och undersökningarna av specialister inom anestesi, internmedicin, kardiologi, lungsjukdomar och endokrinologi.
Utifrån undersökningarna kontrolleras först om det finns någon bakomliggande sjukdom som kan få patienten att gå upp i vikt. Om det inte finns någon sådan sjukdom bedöms patienten ur narkossynpunkt, som alla patienter som ska opereras, och man kontrollerar om det finns något hinder för operationen. Vid behov ger berörda specialister rekommendationer om behandling före operationen. På så sätt minskas risken för problem under och efter operationen.
Hur går revisionskirurgi till?
Vissa ingrepp kan göras med endoskopi utan operation. Alla övriga ingrepp görs, oavsett metod, med laparoskopisk teknik (titthålskirurgi). Här blir erfarenheten hos läkaren som utför ingreppet ännu viktigare.
Vid laparoskopisk kirurgi görs flera små snitt. Genom portar som placeras i snitten förs instrument in i buken. Genom en av dem förs ett kirurgiskt teleskop som är kopplat till en videokamera, och genom de andra förs särskilda kirurgiska instrument in. Kirurgen följer operationen på en bildskärm.
En erfaren laparoskopisk kirurg kan med tiden utföra många ingrepp laparoskopiskt, precis som vid öppen kirurgi.
Vad kan göras vid revisionskirurgi, och vilka olika metoder finns?
Patienter med magband: Hos dessa patienter tas först magbandet bort. Det kan göras vid ett och samma tillfälle eller vid olika tillfällen. Hos en del patienter har bandet vandrat in i magsäcken, och då kan det behöva tas bort med endoskopi. När bandet har tagits bort kan alla typer av kirurgiska ingrepp göras på patienten, som om ingen operation hade gjorts tidigare.
Hos patienter som har genomgått gastric bypass: Om förbindelsen mellan magsäcken och tarmen har vidgats kan den göras smalare med endoskopi och skleroterapi vid tre eller fyra tillfällen. Maten stannar då kvar längre i magsäcken, och patienten känner sig mätt längre. Tarmslyngan som är kopplad till magsäcken kan lossas och kopplas in längre ner. Eftersom en mindre del av tarmen då kommer i kontakt med maten tas färre kalorier upp. Genom att koppla förbi tarmen kan kontakten mellan tarmen och maten begränsas.
Hos patienter som har genomgått gastric sleeve (rörformad magsäck): Om den första operationen inte räckte eller om magsäcken har vidgats igen kan en ny sleeve göras. Roux-en-Y (proximal) kan också göras. Den här varianten är den vanligaste tekniken för gastric bypass och det vanligaste fetmakirurgiska ingreppet i USA. Det är den operation som ger minst problem med näringsupptaget. En proximal magficka (vid magsäckens ingång) som är mindre än 30 ml skapas vid magsäckens ingång. Den nya magfickan har en mindre volym än ungefär 1 teglas.
När magfickan har skapats kopplas den befintliga magsäcken bort, och maten leds till fickan. Tunntarmen delas ungefär 50–75 cm in på den del som går mot den distala delen (mot tjocktarmen) och kopplas till den nybildade magfickan. Den bortkopplade änden av tunntarmen, som för med sig galla och bukspott, kopplas till tarmen ungefär 70–80 cm längre ner.
Duodenal switch: Vid det här ingreppet delas tolvfingertarmen, och en förbindelse görs till den del av tunntarmen som går mot den distala delen (mot tjocktarmen). På så sätt kommer maten i kontakt med en mindre del av tarmens yta.
Transitbipartition: Det här ingreppet bidrar till att förbättra diabetes, särskilt hos personer med diabetes. En öppning görs från den del av tunntarmen som går mot den distala delen (mot tjocktarmen), nära magsäckens utgång. På så sätt går hälften av maten direkt till slutet av tarmen, medan den andra hälften passerar hela tarmen.
Det minskar inte bara viktuppgången, utan genom att blodsockret hålls under kontroll kan det också hjälpa en del patienter att klara sig utan insulin.
Gastric bypass, Roux-en-Y (distal): Tunntarmen är normalt mellan 600 och 1000 cm lång. Änden av den tarm som kommer från gallgångarna kopplas ihop med den tarm som maten kommer genom, ungefär 1 meter längre ner.
När gallan blandas med maten först mot slutet av tunntarmen leder det främst till malabsorption (nedsatt upptag) av fett och stärkelse, men också av olika mineraler och fettlösliga vitaminer. Fett och stärkelse som inte tas upp går vidare till tjocktarmen.
Det kan ge en snabbare viktnedgång. Däremot kan allvarligare näringsproblem uppstå (till exempel svår vitaminbrist). Dessutom kan bakteriell aktivitet i tjocktarmen leda till att irriterande ämnen bildas och till illaluktande gaser.
Görs ett läckagetest vid revisionskirurgi?
Ett läckagetest görs under revisionsoperationen och på 2:a dagen efter den. Syftet med läckagetestet under operationen är att se om det finns något problem med agraffraden (klammerraden) och om det läcker någonstans längs suturlinjen. Om det läcker sätts extra stygn på det aktuella stället för att stoppa läckaget. Innan patienten börjar med flytande kost efter operationen görs också ett läckagetest, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas och man kan ingripa i tid.
Sys det med stygn vid revisionskirurgi?
Det är omdiskuterat om man ska sätta extra stygn över de särskilda agraffer (klammer) som används vid fetmaoperationer. En del kirurger anser att stygnen minskar risken för blödning och läckage och att alla patienter bör sys. Andra kirurger menar att stygnen visserligen minskar risken för blödning något men inte minskar risken för läckage, och att de tvärtom kan leda till mer läckage och blödning om ett blodkärl skadas när man syr. Vår kliniska hållning ligger mellan dessa två. Vi sätter inte extra stygn på alla patienter, men om agraffraden inte känns tillräckligt säker sätter vi alltid extra stygn.
Det viktigaste här är att kirurgen som utför operationen har den skicklighet och erfarenhet som krävs för att ingripa och rätta till alla typer av problem.
Varför används blodförtunnande läkemedel vid revisionskirurgi?
Vid alla operationer finns en risk att det bildas en blodpropp i ett blodkärl och att kärlet täpps till. Det kan leda till allvarliga problem om det gäller ett kärl som försörjer livsviktiga organ som hjärtat, lungorna och hjärnan. Ju högre vikt patienten har, desto större är risken för emboli. Därför får dessa patienter blodförtunnande läkemedel oavsett vilken operation som görs. Behandlingen ökar risken för blödning något, men nyttan är betydligt större. Behandlingen med blodförtunnande läkemedel börjar före operationen och fortsätter i ytterligare två veckor. Hos patienter med hög risk, till exempel patienter med hjärt-kärlsjukdom eller tidigare emboli, kan behandlingstiden förlängas.
Gör det ont efter revisionskirurgi? Blir det ärr efter revisionskirurgi?
Eftersom revisionskirurgi görs laparoskopiskt (med titthålsteknik), alltså genom hål som bara är några millimeter stora, gör det mindre ont efter ingreppet än efter öppen kirurgi. Ändå är uttrycket ”hen har opererats, så klart det gör ont” missvisande. I dag finns goda möjligheter att lindra smärta efter en operation. Smärtan lindras med smärtstillande läkemedel som alla patienter får efter operationen. Det viktiga här är följande. Alla har olika smärttröskel. Dessutom skiljer sig toleransen för läkemedel och hur mycket av läkemedlet kroppen tar upp. Därför kan behandlingen inte vara standardiserad. Smärtlindringen bör anpassas individuellt efter varje patients behov.
Eftersom snitten är mycket små brukar det kosmetiska resultatet också bli bra. Efter några månader syns ärren knappt. När såren har läkt får du rekommendationer om en kräm som gör att ärren blir mindre synliga. Om du använder den i tre månader blir resultatet ofta bättre.
När kan man börja äta efter revisionskirurgi?
Andra dagen efter operationen börjar du med flytande kost när läckagetestet har gjorts. Efter de två första veckorna med flytande kost äter du mjuk mat (purékost) i två veckor. Under hela den här tiden har du löpande kontakt med våra dietister.
Hur fungerar kosten och tillskotten av vitaminer och mineraler efter revisionskirurgi?
Under de första 15 dagarna får patienterna proteintillskott. Olika tillskott av vitaminer och mineraler ges särskilt under det första året. Hur länge protein och vitaminer behöver tas beror på vilken typ av operation som har gjorts. Det är inte samma för alla patienter, utan efter undersökningarna vid de regelbundna kontrollerna bestäms vad patienten behöver och hur mycket.
Kan patienten stå upp direkt efter revisionskirurgi och gå tillbaka till arbetet direkt?
Operationen görs laparoskopiskt (eftersom den görs med titthålsteknik kan du stå upp och gå inom en eller två timmar efter operationen). Du kommer inte att vara sängliggande ens under sjukhusvistelsen utan kan sköta din egen personliga omvårdnad.
Patienter som arbetar vid skrivbord eller har arbeten som inte kräver tungt fysiskt arbete kan gå tillbaka till arbetet inom en vecka. Patienter med fysiskt tunga arbeten bör vara lediga från arbetet i minst en månad. Efter operationen får patienterna ett sjukintyg för tillräcklig vila.
När tas stygnen bort efter revisionskirurgi?
Eftersom självupplösande stygn ofta används behöver stygnen inte tas bort. Om stygn som inte löses upp har använts av något skäl kontrolleras de vid återbesöket på 7:e dagen och tas bort om det är lämpligt.
När kan man duscha efter revisionskirurgi?
Du kan duscha när du lämnar sjukhuset. Det gör inget om såren är öppna och blir blöta. Torka dem efter duschen med en ren handduk, stryk på Baticon och vänta tills det har torkat. Baticon ger inga bestående fläckar på kläderna. Efter tionde dagen behöver du inte använda Baticon längre.
Kan patienten ta läkemedel efter revisionskirurgi?
Ta inga andra läkemedel än dem vi rekommenderar under den första månaden. Om en annan läkare rekommenderar ett läkemedel ska du alltid rådfråga oss. Efter den första månaden kan du ta alla typer av läkemedel. Försök ändå att inte ta för mycket smärtstillande, och drick mycket vätska när du har tagit läkemedel.
Hur fungerar revisionskirurgi?
Mekanismen skiljer sig beroende på metod, men i grunden handlar det om att minska mängden mat man äter och se till att maten kommer i kontakt med en mindre del av tarmen. Dessutom bidrar de hormonella förändringarna mellan magsäcken och tarmen både till kontroll av blodsockret och till snabbare viktnedgång.
Kan man gå upp i vikt igen efter revisionskirurgi?
Risken att gå upp i vikt igen efter revisionskirurgi är låg. För att få så stor nytta som möjligt av den nya fysiologin bör patienten bara äta vid måltiderna, äta 2–3 måltider om dagen och undvika mellanmål. Operationen kräver också att man ändrar matvanor som har byggts upp under lång tid. I nästan alla fall där vikten ökade igen i ett senare skede efter operationen hade måltidsvolymen inte ökat.
Orsaken till att vikten ökar igen är framför allt kaloririka mellanmål. Det finns ingen känd operation som tar bort följderna av den typen av ätande. När det gäller hälsan är säkerheten viktig, inte kostnaden.
Det här ingår
- Specialistkonsultation
- VIP-transfer
- Tolkservice
- Läkemedel (antibiotika och smärtstillande)
- Kylpåse
Allt-i-ett-paket
Det här kan ingå i ditt paket
Din koordinator ordnar det praktiska kring dina behandlingsdatum.
Hotellvistelse
Boende som planeras utifrån dina behandlingsdatum.
VIP-transfer
Transfer mellan flygplats, hotell och klinik.
Tolk
Språkstöd under dina besök på kliniken.
Uppföljning
Kontakt med din koordinator efter hemresan.
Ett team, varje steg
Så samordnas din behandling
- 1
Första kontakten
Berätta vad du behöver och skicka de foton eller röntgenbilder du har.
- 2
Planering
En koordinator tar fram din behandlingsplan och offert.
- 3
Resa
Vi ordnar hotell och transfer till och från flygplatsen.
- 4
Behandling
Din koordinator finns med dig under hela besöket.
- 5
Uppföljning
Vi håller kontakten även när du har kommit hem.
Fetmakirurgi
Relaterade behandlingar
Kostnadsfri behandlingsplan
Prata med en koordinator på ditt språk
Nå oss via telefon, WhatsApp eller formuläret på webbplatsen.
- 1
Berätta vilken behandling du funderar på och vad du förväntar dig.
- 2
Skicka foton, röntgenbilder eller provsvar om du har sådana.
- 3
Vi svarar inom 48 timmar med en skriftlig plan som anger kostnader och boende.
Telefon och WhatsApp
WhatsApp
+90 545 776 30 30Telefon
+90 242 606 1 606
Öppettider
- Mån–lör 09.00–20.00
- Söndag 11.00–18.00, akutklinik
Adress
Bahçelievler Mah. Teomanpaşa Cad. No:103, Muratpaşa, Antalya
Vägbeskrivning


